By foot at ease : environmental affordances for wellbeing in walking

Detalhes bibliográficos
Ano de defesa: 2020
Autor(a) principal: Höjemo, Thomas
Orientador(a): Fedrizzi, Beatriz Maria
Banca de defesa: Não Informado pela instituição
Tipo de documento: Tese
Tipo de acesso: Acesso aberto
Idioma: eng
Instituição de defesa: Não Informado pela instituição
Programa de Pós-Graduação: Não Informado pela instituição
Departamento: Não Informado pela instituição
País: Não Informado pela instituição
Palavras-chave em Português:
Link de acesso: http://hdl.handle.net/10183/207158
Resumo: Att gå mer är fördelaktigt både för hälsa och miljö och forskning visar att om den byggda miljön är anpassad för att röra sig till fots så går människor i högre utsträckning. Trots detta saknas kvalitativ forskning inom arkitektur och stadsplanering om att gå i mikroskalan (t.ex. gaturummet). Den här avhandlingen undersöker hur boende i den svenska staden Varberg upplever att gå i en urban miljö, och hur dessa upplevelser påverkar benägenheten att röra sig till fots genom att ställa följande forskningsfråga: ‘Hur upplever invånare i Varberg, Sverige miljö- och urbana aspekter av gångmiljöerna i deras egna stadsdelar, och hur påverkar dessa upplevelser hur de väljer att röra sig till fots?’’ 17 “gångintervjuer” gjordes under promenadturer med invånare i staden Varberg. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta kategorier kom fram: a) gröna aspekter, b) urban tillgänglighet, c) fysisk möjlighet, d) platsanknytning, e) trygghet och säkerhet, f) sociala aspekter, g) hälsa och välmående, samt h) utföra uppgifter. Att ha målpunkter och miljöer nära var något som uppskattades av deltagarna, och medförde att de rörde sig till fots mer. Deltagarna pekade på brister i information och fysisk utformning för tillgänglighet, samt i vägvisningsinformation. Resultaten tolkades och praktiska rekommendationer togs fram om a) stimulering genom variation och skiftningar, b) närhet, tillgänglighet och finmaskighet i utbud, c) information för vägvisning och universell tillgänglighet, d) anpassning av den byggda miljön gentemot personer med fysiska funktionshinder, e) platsanknytning genom sammanhang i bebyggelsens skala, f) trygghet genom reserverat utrymme för fotgängare och visuell överblick, samt g) möjligheter för att stanna till och sitta ned för komfort och social kontakt. Intervjumetoden med gångintervjuer fungerade bra och rekommenderas för fortsatt forskning i arkitektur och stadsplanering. Mer forskning behövs om miljöer för att röra sig till fots i relation till variation och skiftningar, information om fysisk tillgänglighet och vägvisning samt om artefakter för att stanna till eller sitta under promenaden.